Tidigare forskning har undersökt effekterna av etiskt ledarskap på redovisningsbeslut och Etiska riktlinjers allmänna påverkan, men vi saknar forskning kring variablernas gemensamma påverkan på redovisningsbeslut, vilket är syftet med detta arbete. Arbetet undersöker vilken effekt etiskt ledarskap och Etiska riktlinjer har när en redovisningskonsult ställs inför en komplicerad redovisningsfråga. Variablerna undersöks både individuellt och tillsammans. En enkätundersökning genomfördes bland auktoriserade redovisningskonsulter i Sverige och 142 respondenter deltog. Studien tyder på att det finns ett gemensamt inflytande av etiskt ledarskap och Etiska riktlinjer på etiskt laddade redovisningsbeslut.

Vi ser idag allt fler företag publicera sina Etiska riktlinjer både i årsredovisningar och på hemsidor. Det ses mer eller mindre, som ett krav i dagens samhälle. En fråga om vilken roll de Etiska riktlinjerna har i dagens företag uppstår. Vidare uppstår en fråga om i vilken utsträckning de Etiska riktlinjerna efterlevs i den vardagliga verksamheten. Vi ser en utmaning för dagens och framtida ledare när det gäller att kunna skapa en enhetlig bild av etiska frågor, som genomsyrar hela företaget.

Förväntningarna på företagens etik har ökat från allmänheten under de senaste åren. För att överleva behöver företag ett utbyte med intressenter, genom att bland annat införa Etiska riktlinjer kan företaget leva upp till intressenternas önskemål. Ledningen på företaget i hotell- och restaurangbranschen där undersökningen utfördes hade som mål att samla företagets olika avdelningar så de agerar som en enhet med samma etiska inriktning. Syftet med studien var att undersöka hur de anställda upplever skapandet av, arbetet med och användandet av de Etiska riktlinjerna som tagits fram på företaget. Vi ville också hitta orsakerna till dessa uppfattningar.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera hur ett företags Etiska riktlinjer implementeras i den dagliga verksamheten samt belysa ledningens roll i denna process.Metod: Vår uppsats bygger på en kvalitativ fallstudie av försäkringsbolaget If. Vi har även intervjuat Ledarna ? Sveriges chefsorganisation. Vår teori har inhämtats från litteratur och vetenskapliga artiklar som belyser implementering av Etiska riktlinjer ur olika vinklar. Vid uppsatsens genomförande har det hermeneutiska synsättet använts.

För att en god och säker vård ska kunna ges är det viktigt att sjuksköterskor handlar på ett etiskt och moraliskt riktigt sätt. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans beredskap i etiska och moraliska situationer. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sjuksköterskor upplevde ofta etiska och moraliska bekymmer. Organisationens riktlinjer, övrig vårdpersonal, patienter och deras anhöriga samt Etiska riktlinjer hade inverkan på sjuksköterskans sätt att agera.

 Sammanfattning Datum: 2009-05-29 Nivå: Magisteruppsats i ekonomistyrning, 15 högskolepoängFörfattare:Magdalena Stål, Födelseår: 1982, Bostadsort: Västerås                                Marina Vokbus, Födelseår: 1982, Bostadsort: VästeråsHandledare: Leif CarlssonTitel: Uppförandekoder - En studie i hur tre företag arbetar med etiska rikt­linjerSyfte:  Syftet med uppsatsen är att studera varför de undersökta företagen enligt respondenterna upprättar en uppförande­kod och vilka etiska principer koden baseras på. Vidare är syftet att studera vilka områden uppförande-koden omfattar, vad företagen fokuserar mest på samt vad de gör för att efter­leva sin uppsatta uppförandekod.Metod: Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsmetod där primär­data studerades i form av insamlat intervjumaterial. Tre företag inter­vjuades angående deras arbete kring Etiska riktlinjer. De företag som undersöktes var Atlas Copco, The Body Shop och Samhall.Slutsatser: Anledningen till att de undersökta företagen upprättar en uppförande­kod skiljer sig åt. Atlas Copco ser det som en möjlighet till affärer och långsiktig lönsamhet, för The Body Shop ingår det i den ursprung­liga affärsidén att utföra goda gärningar och Samhall har som ett statligt ägt företag krav på sig att leva upp till uppsatta mål.

Vid tidigare forskning inom redovisningsområdet har det framkommit att individers (ekonomers) bedömningsförmåga påverkas av effektivitetsmotiverat resonerande. Det innebär att personen ifråga gör en mental avvägning mellan att utföra arbetet för att uppnå bästa effekt eller på det effektivaste sättet under press. Bedömningsförmågan påverkas i negativ men även i positiv riktning av olika faktorer. Tidspress har visat sig ha negativ inverkan. Detta resulterar i att personens bedömning, exempelvis i en granskningssituation kan vara genomförd på ett snabbt och tillräckligt sätt enligt gällande regler, men inte nödvändigtvis vara utförd på bästa sättet.

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur ett företag använder sig av Etiska riktlinjer för sin verksamhet, samt hur detta påverkar relationerna med externa intressenter.Det framgick av vår undersökning att företagets etik handlar om att ta ansvar. Företaget har olika etiska problem med sina intressenter, men de etiska konflikterna koncentreras klart i relationerna med leverantörerna, då IKEA är tvungen att ta ansvar för ett annat företags oetiska handlingar.För att kunna framgångsrikt använda etik som ett konkurrensmedel har IKEA inlett ett intensivt samarbete med prestigefyllda internationella organisationer. Detta samarbete med dessa organisationer är positiv i dubbel bemärkelse för både företaget liksom deras etiska arbete, dvs. resultatet blir positivt rykte och den etiska ribban höjs..

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vad förskollärare uppfattar som etiska dilemman i sitt arbete, och hur de förhåller sig till dem. Utifrån syftet skapades tre forskningsfrågor: Vilka situationer på förskolan beskriver förskollärarna som etiska dilemman? Hur hanterar förskollärare etiska dilemman och vilka pedagogiska värden och perspektiv beaktas? På vilket sätt diskuteras etiska dilemman i eller utanför arbetslaget? För att få svar på syftet och frågeställningar används en kvalitativ intervjuguide och som hjälp vid analysen av empirin används värdgrundpedagogiska begrepp som teori. Studiens resultat visar att det i förskolan dagligen sker flera och olika situationer som kan upplevas som etiska dilemman. Diskussion i arbetslaget och ett öppet klimat framkom som viktigt likaså poängterades ett gemensamt förhållningssätt i arbetslaget.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på Jobbtorg arbetar med de dilemman som kan uppstå kring de Etiska riktlinjerna. Författarnas hypotes har varit att det är svårt att tillämpa de Etiska riktlinjerna i en målstyrd verksamhet som Jobbtorg. En kvalitativ metod har används där fem slumpmässigt utvalda studie- och yrkesvägledare på Jobbtorg Stockholm har intervjuats. Resultatet visar på att studie- och yrkesvägledarna upplever dilemman kring deras yrkesetik, men har utarbetat olika strategier för att hantera dessa dilemman. Det visade sig att studie- och yrkesvägledarna hade skapat sig ett stort arbetsutrymme kring studie- och yrkesvägledningen på Jobbtorg.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva och sammanställa befintlig forskning om de etiska konflikterna, som ambulanspersonal ställs inför i samband med HLR och att inventera om prehospitala HLR riktlinjer tar hänsyn till etiska aspekter på HLR. En litteraturstudie genomfördes där tretton vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visade att etiska konflikter uppstod när det gällde ambulanspersonalens beslut om att påbörja HLR eller inte, på patienter som av litteraturen beskrevs som terminalt sjuka eller äldre terminalt sjuka patienter. Ibland kränkte ambulanspersonalen patienternas autonomi genom att påbörja HLR mot patienternas och de anhörigas vilja, trots att det existerade en Ej HLR önskan från patienterna och deras anhöriga. Den huvudsakliga orsaken till att sådana situationer uppstod var oklarheter i lagstiftningen omkring prehospitala HLR riktlinjer i USA och Kanada.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva och sammanställa befintlig forskning om de etiska konflikterna, som ambulanspersonal ställs inför i samband med HLR och att inventera om prehospitala HLR riktlinjer tar hänsyn till etiska aspekter på HLR. En litteraturstudie genomfördes där tretton vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visade att etiska konflikter uppstod när det gällde ambulanspersonalens beslut om att påbörja HLR eller inte, på patienter som av litteraturen beskrevs som terminalt sjuka eller äldre terminalt sjuka patienter. Ibland kränkte ambulanspersonalen patienternas autonomi genom att påbörja HLR mot patienternas och de anhörigas vilja, trots att det existerade en Ej HLR önskan från patienterna och deras anhöriga. Den huvudsakliga orsaken till att sådana situationer uppstod var oklarheter i lagstiftningen omkring prehospitala HLR riktlinjer i USA och Kanada.

Etiska konflikter och dilemman är ständigt aktuellt i skolan. Många gånger är det svårt för läraren att ta ställnig till hur olika problem bör hanteras. Läraren har en mängd faktorer att ta hänsyn till såsom läroplanens riktlinjer och värderingar, elevernas förutsättningar och behov, etiska principer och resurser.Inledningsvis ges en litteraturgenomgång som inrymmer skolans värdegrund, etiska principer, människosyner, yrkesetik samt beslutsmodeller. Avslutningsvis utformade jag en konkretiserad beslutsmodell med mina intervjuer som underlag.Syftet med denna uppsats är att studera lärares och lärarstudenters etiska ställningstagande i värdegrunds relaterade konflikter som kan uppkomma inom skolan. Syftet är således att få en uppfattning om lärares värderingar och synpunkter i frågor som rör etiska dilemman.

Vid tidigare forskning inom redovisningsområdet har det framkommit att individers (ekonomers) bedömningsförmåga påverkas av effektivitetsmotiverat resonerande. Det innebär att personen ifråga gör en mental avvägning mellan att utföra arbetet för att uppnå bästa effekt eller på det effektivaste sättet under press. Bedömningsförmågan påverkas i negativ men även i positiv riktning av olika faktorer. Tidspress har visat sig ha negativ inverkan. Detta resulterar i att personens bedömning, exempelvis i en granskningssituation kan vara genomförd på ett snabbt och tillräckligt sätt enligt gällande regler, men inte nödvändigtvis vara utförd på bästa sättet.

Idag kopplas ofta etik inom användarmedverkan till behovet av användare i utvecklingsstadiet av IT-produkter. Det är svårt att hitta Etiska riktlinjer för bemötande av användare genom en projektprocess. I denna studie hanterades detta genom att identifiera etiska temaområden relaterade till bemötande och samarbete med användare genom en litteraturstudie. Studien syftar till att undersöka hur praktiker hanterar utmaningar som de upplever vid användarinvolvering i ett IT-projekts olika stadier. Den syftar även till att ge praktiker stöd vid upptäckt och hantering av etiska utmaningar.